Bilagor, vigselböcker

Brev från konung Carl IV Johan där han ger dispens för kusingifte Brev från konung Carl IV Johan där han ger dispens för kusingifte

En anhållan om lysning de tre närmaste sönddagarna. Det är inte så vanligt att man ser "Telegramadress" på brevpapper. Anton har nog använt Farfars papper som var Disponetn för Rö ångsåg.

Anhållan om lysning. Ett formellt formulerat brev utan större slöseri med punkter. Undertecknat av den blivande bruden vilkens namntckning bevittnas av två personer.

Räkning från Post och Inrikes Tidning för notiser om lysning vid tre tillfällen. Notiserna är begärda av Kyrkoherden och famturan är ställd till honnom. Brudparet stod säkert för summan.

Fullmakt för den blivande brudens far att uttagna lysning.Det som är ntressant är vad formuleringen "Jag håller gott vad ombudet gör och låter" innebär

Intyg ifrån prästen om att de två angivna personerna har rätt till att begära lysning och giftemål.Att "åtnjuta medborgeligt förtroende" var något som alla hade om man inte förlorat det genom att begått något brott. Det stod då i domen om hur många år man förlorat det.

Tillstånd från kyrkan till båda parterna att ingå äktenskap

"Borgerligt Bröllop" Ett intyg fråm Magistraten i Härnösand om att de genomfört en borgelig vigsel där bruden inte tillhörde Svenska statskyrkan utan Babtistiska trossamfundet

Förord om barnauppfostran. I detta brev anmäler föräldrarna att de kommer attuppfostra sina blivande barn baptismens trosläror.

Ett tidigt formulär som användes för att anteckna uppgifter om bröllop. En stor del av texten är förtryck med resterande individuella information fylldes i för had. Detta exempel är från Rättviks församling. På första raden anges brudparet som contrahenterna vilket är något ovanligt idag..

I vissa församlingar infördes det en hel del mer information än vad anses som standardi i vigsböckerna. Här ett exempel från Frinnaryds församling.

Ytterligare exempel på detaljerad vigselbok

Ett intyg på från en possitiv och nöjd brud

Hinderslöshetsbetyg

Hinderslöshetsbetyg, underskriftet och med vackert sigill

Lysningsattest.Intyg att de tre lysningarna har skett i laga ordning

Intyg från prästen om att ingå äktenskap

Kunglikt intyg om att Drängen Per Björklund ska få gifta sig med sin avliden broders fru. Brevet är undertecknat av Kung Karl XV

Prestbetyg.Användes om en familj flyttade till en anna församling

Utrag ur vigselboken. Här har gjorts en sammanställning över vigda i Ullångers församling under tiden mars till juli 1867.. Utdraget gjordes i januari 1868, syftet vet jag inget om.

Kungligt beslut på att godkänna en skillsmässa

En tydlig och rättfram begäran

Äktenskapsintyg

Bilagor till Lysnings- och vigselböcker (HV)

För många församlingar finns bilagor till ”Lysning och vigselböckerna” digitalt. Böckerna innehåller dokument med

ytterligare information om de som ska vigas än vad som framgår i respektive huvudbok. En informatio som kan öka kunskapen om både de tu som ska ingå äkenskap men även omkring den procedur som bröllopet inebär. Följande typer av information är vanligast men det förekommer även en hel del annat med:

Attest från annan församling om någon av de blivande makarna (oftast brudgummen) inte bor i vigselförsamlingen; attesten intygar då att vederbörande är till äktenskap ledig.
Intyget av församlingens präst om att personer är till äktenskap lediga. Ett annat utryck för samma sak är intyg om hinderslöshet.
Skriftligt tillstånd från giftomannen (den som ger bort bruden); om fadern är död är giftomannen en annan manlig släkting, ofta äldste brodern eller en farbroder. Det förekommer även att modern gett sitt tillstånd.
Begäran till Pastorsämbetet om lysning vilket oftast inskickades av den blivande bruden. Lysningen skedde vid tre efter varandra följande söndagar efter gudstjänsten och brudparet skulle vara närvarande. Detta gjordes för ge möjlighet till att framföra invändningar på den kommande vigseln. Invändingarna kunde vara att det fanns nära släktskap eller sjukdommar som var till hinder.
Information om annan religiös tro. På 1800-talets senare hälft börjar det frireligiösa kyrkorna att öka både till antal och till antalet medlemmar. I Sverige som gått från förbund för allt utom statskyrkan vart det en stor förändring. Missnöjet med den svenska ordningen och kyrkans motstånd var en bidragande del till utvandringen. Olika trossamfund hade olika regler när det gällde bland annat dop som skillde sig från den sveska kyrkan. Ofta syns det i "Husförhörslängder" och "Församlingsböcker" där "ej döpt" anges.
Intyg om att s.k. avvittring skett, d.v.s. bodelning efter avliden tidigare make/make, så att änkans/änklingens del av dödsboet skiljts från barnens; inte sällan finns en kopia av hela skiftet. Denna form av intyg var tvunget att kunna visa upp för att en änka/änkling med barn skulle få gifta sig
Intyg från konungen om det är nära släktingar som ska gifta sig. Ofta rör det sig om kusingiften eller tillåtelse att gifta sig med respektive till ett syskon som dött relativt ung. Av det vi ser och förundras över med dagens ögon var i den tid de gällde mera praktiska sätt att lösa uppkomna problem. Då var verklighetens krav större anledning till vissa giftemål än spudlande kärlek.
Brudparet kunde även få hyra krona av kyrkan. Om så är fallet går det att se i boken "Kyrkoräknenskaper"
Vid bröllopet som skedde i någon av parternas föräldrahem förekom förutom gåvor till brudparet även insamling till kyrkan, ofta till fattigkassan. Även det framgår av "Kyrkoräknenskapen".
Morgongåva är en gåva som en man ger till sin hustru på morgonen efter bröllopsnatten. Ursprungligen var morgongåvan något som skulle trygga hustruns eventuella änkedom. De senaste 200 åren har morgongåvan oftast bestått av ett smycke som bärs om kvinnans hals. Morgongåvan har ofta registrerats i "Vigselboken". Fram till 1920 var morgongåvan lagstadgad men från senare tid har gåvan mer en romantisk innebörd.