Ansedel Johannes Rudbeckius d y

1623-1667

Född 1623-03-03 i Västerås (U) 1 .
Död 1667-05-22 i Falun (W) 1 .
c__bilderhemsidan_rudbeckvapen.jpg
c__bilderhemsidan_rudbeckvapen.jpg
Johannes Rudbeckius d y
Född 1623-03-03 i Västerås (U) 1 .
Död 1667-05-22 i Falun (W) 1 .
Superindendent Narva och Ingermanlands stift 1658-1663 i Estland 2 .
Teolo. professor 1654 i Uppsala 3 .
Kyrkoherde i Falun (W).
Prost 2 .
c__bilderhemsidan_0872.jpg
F Johannes d ä Rudbeckius.
Född 1581-04-03 i Ormesta, Almby (C) 4 .
Död 1646-08-08 i Västerås (U) 2 .
Professor i matematik 1604 i Uppsala (C) 2 .
Rektor universitetet 1613 i Uppsala (C) 2 .
Hovpredikant Gustav II Adolf 2 .
Doktor teologie 1617 2 .
Biskop i Västerås (U).

c__bilderhemsidan_0872.jpg
FF Johan Pedersson Rudbeck.
Född 1550 i Rudbæck, Vedsted, Sønderjylland, Danmark 2 .
Död 1603 i Örebo (T) 2 .
Häradsskrivare Närke 5 .
Stadsskrivare i Örebro (T).

 
 
FM Kristina Persdotter Bose.
Född 1557 i Åskog, Almby (C) 5 .
Död 1620 i Västerås (U) 5 .

 
 
c__bilderhemsidan_hising.png
M Magdalena Karlsdotter Hising.
Född 1602-05-24 i Arboga (U) 5 .
Död 1649-08-07 i Västerås (U) 5 .

   
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1623-03-03 i Västerås (U) 1 .
Kung Gustaf II Adolf och Rikskansler Axel Oxenstierna var faddrar
Döpt 1623-06-23 i Västerås (U) 6 .
Superindendent Narva och Ingermanlands stift 1658-1663 i Estland 2 .
Teolo. professor 1654 i Uppsala 3 .
Kyrkoherde i Falun (W).
Prost 2 .
Död 1667-05-22 i Falun (W) 1 .
Begravd i Häggeby kyrka (C).

Min fm mf mf mf mormors farmors brorsdotters man,11 gennerationer. Se bild

Johannes Rudbeckius d.y., född 3 mars 1623 i Västerås, död 26 maj 1667 i Falun, var en svensk professor, superintendent och prost.
Johannes Rudbeckius d.y. var son till Johannes Rudbeckius och Magdalena Hising. Han inskrevs vid Uppsala universitet 1640 tillsammans med sina bröder Petrus och Nicolaus, begav sig 1645 på studieresa till universitet på kontinenten, återkom till Sverige vid faderns död, men for tillbaka till Tyskland där han framför allt vistades i Strassburg.
I likhet med sina bröder gynnades han av drottning Kristina och Axel Oxenstierna. Drottningen utnämnde personligen honom 1652 till extra ordinarie professor i teologi vid Uppsala universitet och två år senare till ordinarie professor, vilket förtröt konsistoriet. Orsaken till utnämningen kan ha varit att Rudbeckius liksom Oxenstierna stod nära den skolastiskt inriktade ortodoxa teologi som bedrevs samtidigt i Wittenberg (med företrädare som Johann Gerhard och Johannes Andreas Quenstedt), medan fakulteten i Uppsala generellt stod nära den teologiska inriktning som samtidigt florerade i Helmstedt (med företrädare som Georg Calixtus). Detta hade ytterst att göra med de synkretistiska stridigheterna mellan Calixtus och Abraham Calovius.
Rudbeckius hade inte tagit magistergraden innan han blivit professor, och 1653 disputerade han. Efter disputationen hävdade de Calixtus-påverkade professorerna att Rudbeckius inte ägde den lärdom som erfordrades. När drottning Kristina abdikerade blev Rudbeckius superintendent i Narva. 1663 utsågs han i stället till kyrkoherde i Falun där han så småningom blev prost.
Johannes Rudbeckius d.y. var gift med Catharina Sidonia, dotter till professorn Daniel Sidenius. En av deras söner, Daniel Rudbeck, var assessor i Reval. Denne Daniel Rudbeck visade ett släktträd skrivet år 1588 på pergament som anförde att han - och därmed alla andra i släkten - på raka fädernet skulle härstamma från den medeltida frälseätten Rudbaeck från Holstein via Peder Oxe Rudbeck (levde 1435). I bevisningen för detta anförde Rudbeck också att Johannes Rudbeckius, hans farfar, hade använt samma sigill som Peder Oxe Rudbeck, vilket en dansk vapenbok kunde belägga. Av denna orsak naturaliserades han som svensk adelsman år 1698, och introducerades på nummer 1366, men barnlös slöt han själv sin ätt.
Daniel Rudbecks släkthärledning togs länge för sanning, dock var det ingen annan i släkten som naturaliserades utan de som blev svensk adel adlades. I Gabriel Anreps ättartavlor har geneologin ännu inte utmönstrats. Som anfader anges Peder Oxe Rudbecks far riddaren Oxe Oxesson. Den senares ättlingar skulle enligt Anrep ha varit bosatta i Hoppetorp (Hopterup) och varit riddare. Släkten var bevisligen från Hoptrup och besatt bevisligen den kungliga fastegården Rudebæk, som anfadern Peder Jensen fick fastebrev på 1547 genom äktenskap.[1] Peder Jensen var son till den Jens Lorentsen som nuerma tas för ättens stamfader.
Källa: Wikipedia


c__bilderhemsidan_treerudbeckiusdy.png

Relationer och barn

Gift 1654-08-31 7 .
Katarina Christna Sidenia. uparrow.png Född 1636 i Uppsala (C) 8 .
Död 1700-09-26 i Häggeby (C) 8 .
Daniel Rudbeck. rightarrow.png Född 1655 8 .
Död 1702 i Reval, Estland.
Johan Johannes Rudbeck. rightarrow.png Född 1660 i Uppsala (C).
Död 1706 i Polen 8 .
Källor
  1. Vikpedia
  2. Wikipedia
  3. Geni
  4. Västerås stifts herdnaminne
  5. Bo Lindkvist
  6. Adelsvapen-Wiki
  7. Adelsvapen WIKI
  8. Jan Eurenius

Framställd 2024-02-17 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.