|
Född
omkring 1620
i Ramvik, Högsjö (Y)
1
.
Död 1678-05-27 i Avrättningsplatsen, Rödön (Z) 1 . |
|
Olaus Claudi Klasson Rahm
Född omkring 1620 i Ramvik, Högsjö (Y) 1 . Död 1678-05-27 i Avrättningsplatsen, Rödön (Z) 1 . Kapellan i Ragunda (Z) 2 . Nämndeman i Nora tingslag i Högsjö (Y). Riksdagsman |
F
Klas Olofsson.
Född 1585 i Ramvik, Högsjö (Y) 2 . Död 1635 i Ramvik, Högsjö (Y) 2 . Nämndeman i Nora tingslag i Högsjö (Y) 2 . Bonde 1637-1644 i Ramvik 3, Högsjö (Y) 3 . |
FF
Olof Nilsson.
Född 1554 i Ramvik, Högsjö (Y) 2 . Död före 1600 i Ramvik, Högsjö (Y) 2 . |
FFF Nils Eskilsson. Född före 1534 i Ramvik, Högsjö (Y). Död före 1580 i Ramvik, Högsjö (Y). |
|
M
Anna Danielsdotter.
Född omkring 1595 i Utanö, Högsjö (Y) 4 . Död i Kungsgården, Bjärtrå (Y) 5 . |
MF
Daniel Eriksson.
Född före 1565 i Utanö, Hemsö, Högsjö (Y) 2 . Död omkring 1639 i Utanö, Hemsö, Högsjö (Y) 2 . Bonde Från 1850 till minst 1630 i Utanö, Högsjö (Y). |
MFF Erik Sjulsson. Född omkring 1530 i Utanö, Hemsö, Högsjö (Y) 2 . Död omkring 1590 i Utanö, Hemsö, Högsjö (Y) 2 . Bonde i Utanö, Högsjö (Y). |
|
|
MM
Anna Eriksdotter.
Född omkring 1570 i Utanö, Hemsö (Y) 6 . Död 1615 i Utanö, Hemsö (Y). |
|||
Olaus Claudii Rahm är en farbror av den 10:e generationen till Lars Ohlsson.Olaus Claudii Rahm var son till bonden i Ramvik Klas Olovsson och bondedottern Anna Danielsdotter från Utanö i samma socken, Högsjö. Modern var änka efter Olov Danielsson Hoffman på Kungsgården i Bjärtrå socken. Rahms hel- och halvsyskon med ättlingar stannade i bondeståndet, medan Rahm sändes till skolan i Strängnäs 1633 och var då cirka tretton år gammal, för att 1647 inskrivas vid Uppsala universitet varefter han efter tre års studier fick tjänst som kollega vid trivialskolan i Härnösand samt som stadsförsamlingens kaplan.1647; utnämndes till kollega i 3. klass i Härnösands trivialskola och tillika stadskaplan 1650, i hvilken egenskap han var närvarande på riksdagen s. å. Han lär 1652, blivit kaplan i Ragunda hos sin svärfader, hvilken han genom en skamlig angivelse synes ha bragt från pastoratet och efterträd som khde i Ragunda 1658. Vid riksdagen 1659-60 i Göteborg fungerade han så som vikarie för superintendenten P. Steuchius, under hvilken tid hans kaplan ensam fick sköta pastoratet och därför fordrade ersättning. På Ragunda ting dec. 1669 klagade Rahm, att svin gjorde ohägn på Biskopsgården. År 1671 dömde Hovrätten sonen Joan Olai Rahm som var endast 19 år gammal till döden. Han hade citerat ur en bok några fraser som var hädelse mot gud. Hovrätten blev nekande och de menade att Johannes Rahms ”blasfemier äro horrible” och att orden var ”icke allenast en grov försmädelse mot Gud vår frälsare utan ock emot vår kristliga tro”. Hovrätten ville statuera ett exempel och beslutade att Johannes Rahm skulle halshuggas på stadens torg, och därefter undanföras och brännas på bål, för att injaga ”andre ogudaktiga människor en större skräck och varnagel”.Vad händer med ens känslor för fäderneslandet när dess regering låter avrätta ens eget barn på dessa grunder och på detta brutala sätt? Johannes Rahms far, Kyrkoherden Olaus Claudi Rahm i Ragunda, valde några år efter sonens död att vända sin lojalitet till den norska kungen i stället för den svenska. Att Jämtland skulle tillhöra Sverige var vid denna tid inte en självklarhet, och kanske kändes Norge som ett mer tilltalande alternativ efter sonens avrättning?Vid norrmännens infall i Jämtland 12 aug. 1677 lät han att börja med att föra största delen av sin egendom till Medelpad och begav sig kort därpå med hustru och barn på flykten till Utaned i Fors, men övertalades av sin hustru att återvända till fienden, som då stod vid Gällön, anhöll om nåd och säkerhet och tillsade dem tro och huldskap samt uppmuntrade sin kaplan Hans Bröms så muntligen som skriftligen att även ställa sig under deras mildaste regemente. Han föreslog tillika Isak Ingemarsson i Biskopsgården såsom lämplig att bringa god kunskap om svenskarna och skaffa brev till Medelpad och Ångermanland med uppmaning till avfall. Landshövding Jacob Flemings originalbrev hade han sänd till den danske majoren Seger Christersen och endast i 2 eller 3 personers närvaro låtit uppläsa en kopia därav i församlingen. Slutligen hade han till svenskarna överbringat den falska underrättelsen, att fiendens styrka uppgick till 16,000 man. Han ställdes sedan inför rätta och föregav vid rannsakningen sådant icke av arghet och elak intension, utan av räddhåga och för att frälsa sin lilla egendom skedd vara, i synnerhet som han under 1657-58 års fejd genom att tre gånger meddela de våra tillförlitliga underrättelser om fiendens förehavanden tillfogat de danske stort men. Men den av Svea hovrätt stadfästande domen lydde, att khde Rahm jämte 12 bönder, som varit mest villiga att gå danskarna tillhanda, skulle halshuggas och steglas, en bonde allenast halshuggas samt att springa gatlopp. Den 8 maj 1678 fick fogden Nils Olofsson Hellman landshövdingens i Hudiksvall Flemings order om prompt exekution av domen. Sedan domkapitlet i Härnösand 12 maj s. å. anbefallt, att kyrkoherden Olof Rahm skulle avhändas kappa och krage, på det han icke så som präst bleve avrättad, försiggick exekutionen d. 27 maj på avrättsplatsen Tidbrandshögen vid Rödöns färjesund, efter det att Rahm hållit ett märkligt tal, vari han framhöll, att ehuru han tyckt sig förtjänt någon lindring i sin dom för landsförräderiet, han dock undergått ett rättmätigt straff, för det han med list och mutor skaffat sin svärfader från kyrkoherde beställningen i Ragunda. Traditionen förmäler, att ett extra postbud anlänt till färjesundet med Kunglig Maj:ts benådning för Rahm, men icke kunnat komma öfver till avrättsplatsen, enär alla båtar varit överförda på Rödösidan och postkarlens rop ej kunnat höras för folkets sorl. Kyrkoherdens egendom sequestrerades, men återgavs till änkan och barnen efter beskedet om benådning.Gifte 1) m. Elisabeth Berg, företrädarens dotter. den danske kyrkoherden Hans Nielsen Berg i Ragunda och Margareta Blix.Gifte 2) m Anna Kristoffersdotter AustrediaGifte 3) m. Karin, änka efter borgmästaren Erik Marcusson Lang i Sundsvall och moder till kyrkoherden Petrus Lang i Brunflo, som sålunda var Rahms styvson.Af barnen: Johan Olai Rahm, f. sannolikt 1652, blev såsom djekne i Gefle skola för hädelser 31 mars 1671 dömd till halshuggning och att och brännas på bål.Han hade hämtat sina hädelser ur Anders Kempes böcker Perspicillum bellicum och Probatorium theologicum, hvilka synas varit spridda i Jämtland, där Kempe bodde. Superintendenten P. Steuchius erhöll ock kunglig befallning att söka uppfånga alla exemplar, som kunde överkommas. Catharina, g. m. löjtnant Peter Drakenstjerna; en dotter, g. m. Lars Huller, stud. 1660, inspektor vid Graninge bruk; en son, för hvilken lektor Ol. Svanberg i Härnösand blev förmyndare.Källa: Härnösands stifts herdaminneEn bok om Rahms andra hustru Karin försök att rädda hans live genom att få en benådning från kungen beskrivs i boken "Herr Olofs hustru" av Hildegard Löfblad 1920. Hildegard Kristina Löfbladh, född den 7 oktober 1880 i Ragunda socken, död den 29 maj 1960 i Hammarstrand, var en svensk fotograf, författare, kvinnosakskvinna och rösträttsaktivist.
|
|
|
|
Gift.
Elisabet Berg. 
Född
omkring 1620
i Oviken (Z)
2
.
|
Framställd 2024-07-22 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.
Född
1650
i Härnösand (Y).
