Ansedel "Skräddar" Jon Jonsson

1871-1942

Född 1871-09-29 i Skräddargården, Vestberg Nr 8, Rättvik (W) 1 .
Död 1942-04-18 i Rättvik (W) 2 .
"Skräddar" Jon Jonsson
Född 1871-09-29 i Skräddargården, Vestberg Nr 8, Rättvik (W) 1 .
Död 1942-04-18 i Rättvik (W) 2 .
Träarbetare 3 .
c__bilderhemsidan_vastberg_skraddargarden.jpg
F "Skräddar" Jon Olsson.
Född 1843-05-19 i Westberg Nr 5, Rättvik (W) 4 .
Död 1893-02-13 i Skräddargården, Vestberg Nr 8, Rättvik (W) 5 .
Målare

c__bilderhemsidan_gifte_olof_jonsson.jpg
FF "Skräddar" Olof Jonsson.
Född 1820-02-04 i Westberg Nr 5, Rättvik (W) 6 .
Död 1866-09-15 i Westberg Nr 7, Rättvik (W) 7 .
Skräddare i Rättvik (W).


FFF "Skräddar" Jon Andersson.
Född 1771-11-16 i Westberg Nr 5, Rättvik (W) 8 .
Död 1831-07-11 i Westberg Nr 5, Rättvik (W) 9 .
Soldat Troppridare, Rättviks kompani, Dalaregementet 1793-1806 10 .
Skräddare


FFM Lisbet Mattsdotter.
Född 1779-03-01 i Ängsåker, Rättvik (W) 11 .
Död 1834-06-21 i Westberg gård, Rättvik (W) 9 .

c__bilderhemsidan_gifte_olof_jonsson.jpg
FM Margareta Andersdotter.
Född 1810-11-17 i Tina, Rättvik (W) 12 .
Död 1873-11-20 i Westberg Nr 7, Rättvik (W) 13 .


FMF "Dalkarls" Anders Danielsson Sköld.
Född 1774-04-14 i Rättvik (W) 14 .
Död 1831-01-27 i Tina, Rätvik (W) 15 .
Soldat Rättviks kompani, Dalaregementet från 1791-03-15 till 1830-06-20 i Rättvik (W) 16 .
Korpral Rättviks kompani, Dalaregementet omkring 1825 i Rättvik (W) 17 .


FMM Brita Eriksdotter.

Död 1833-10-10 i Tina, Rättvik (W) 14 .

M Anna Ersdotter.
Född 1840-07-11 i Backa, Rättvik (W) 18 .
Död 1916-08-09 i Westberg No 4, Rättvik (W) 19 .

   
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1871-09-29 i Skräddargården, Vestberg Nr 8, Rättvik (W) 1 .
Träarbetare 3 .
Död 1942-04-18 i Rättvik (W) 2 .
Begravd 1942-04-21 i Rättviks kyrkogård (W) 2 .

DNA Y Haplogroup  I-M253 



Tvilling med Margareta

År 1927 bildades Rättviks Nya Kalkbruk vid Skålberget av de två Västbergsbönder Karl Hållams och Skräddar Jon Jonsson. Den schaktugn vars ugnspipa fortfarande står kvar byggdes. Två fältugnar användes också. Företaget gick snart över styr och 1929 togs det över av Kullsberg. Från och med 1930-talet var driften här vid Skålberget i full gång. En förlängning av järnvägen byggdes 1931 upp till brottet.

Källa Rättviks kommun

http://www.rattvik.se/vardefull-natur/skalberget__538

c__bilderhemsidan_jonjonsson1927.jpg Hela köpebrevet finns i Lantmäteriets arkiv
c__bilderhemsidan_skaringlberget1.jpg
c__bilderhemsidan_skaringllberget2.jpg
Skålberget är ett fridlyst nedlagt kalkstensbrott där de geologiska lagren i den frilagda berggrunden innefattar bland annat två nivåer av ljus ren kalksten som benämns Kullsbergs respektive Boda kalksten.Hur man hittar till SkålbergetFölj riksväg 70 genom Rättviks centrum mot Mora. Strax norr om centrum tar du höger mot Kullsbergs Kalk och Dalhalla. Efter cirka fyra kilometer, vid Kullsbergs Kalk, följer du skyltningen mot Dalhalla. Fortsätt cirka en kilometer. Skyltat Skålberget åt vänster.Skålbergets naturminneSkålbergets kalkstensbrott fridlystes som naturminne 1994-12-13 för att bevara områdets unika geologi. Området ägs och förvaltas av Rättviks kommun. Du är välkommen som besökare i brottet, men respektera föreskrifterna.§ Inom naturminnet gäller förbud attbedriva täktverksamhetspränga, bryta loss eller med verktyg påverka den frilagda berggrundenbortföra stenprover vare sig ur fast klyft eller ur löst liggande materialtippa eller utfylla området på sådant sätt att den frilagda berggrunden påverkasFörsta kalkbränningen skedde i fältugnarBränd kalk började användas i Sverige vid den tid då kyrkobyggnationen tog fart. Det är därför troligt att bygget av Rättviks kyrka på 1200-talet gav upphov till den första kalkbränningen i fältugnar här i Rättvikstrakten. På 1500-talet och 1600-talet blev det mer vanligt med murade eldstäder. Det medförde ett uppsving för den lokala kalkbränningen. Den brända, släckta kalken blandades med sand och vatten till murbruk som stelnade och höll ihop stenarna.Bisyssla till jordbruketResenärer i landskapet Dalarna beskriver under 1700-talet kalkbränningen som en bisyssla till jordbruket. Bränningen skedde på vintern, när bönderna hade tid att syssla med den, i uppmurade fältugnar, så kallade kalkmått. Den brända kalken såldes över stora delar av Dalarna och ända upp till Hälsingland. Den transporterades vintertid av forbönder med kalkskrinda, häst och kälke.På 1800-talet var kalkbränningen en dokumenterat viktig binäring till jordbruket i de delar av Rättvik och Boda där det finns kalkstens-berggrund. Förhållandena för transporterna var dock fortfarande primitiva. Men när järnvägen kom till bygden vid slutet av århundradet öppnades nya möjligheter för en mer industrialiserad kalktillverkning.Kullbergs kalkbruk startar 1898Grosshandlare J H Munktell vid Grycksbo Pappersbruk gav indirekt impulsen till att några företagsamma män från Grändenbyarna slöt sig samman och startade Kullsbergs kalkbruk år 1898. Kalken behövdes till papperstillverkningen. Den 13 juni 1899 gick den första leveransen av bränd kalk från Kullsberg till Grycksbo. Den brända kalken användes först huvudsakligen som byggnadskalk, som jordförbättringsmedel i jordbruket och till pappersbruken. Senare blev Domnarvet den ojämförligt största kunden på kalk, där den behövdes som en del i järnframställningsprocessen.Anslutande järnvägsspår byggs1899-1900 byggdes det ett anslutande järnvägsspår från Kullsberg till dåvarande Nittsjö Tegelverk AB:s smalspåriga järnväg som ledde ner till Åkernäs lastplats vid Siljan. Samordningen av körtiderna fungerade dock inte. Kullsberg beslöt därför att bygga en egen parallell järnvägslinje 1904. Kalkvagnarna drogs först av hästar. Varje häst kunde dra 4–6 vagnar. I maj 1924 infördes motorlok och i augusti ånglok.Ugnspipan vid Skålberget byggsÅr 1927 bildades Rättviks Nya Kalkbruk vid Skålberget av de två Västbergsbönder Karl Hållams och Skräddar Jon Jonsson. Den schaktugn vars ugnspipa fortfarande står kvar byggdes. Två fältugnar användes också. Företaget gick snart över styr och 1929 togs det över av Kullsberg. Från och med 1930-talet var driften här vid Skålberget i full gång. En förlängning av järnvägen byggdes 1931 upp till brottet.Manuell vidarehanteringEfter borrning och sprängning med dynamit så utfördes vidarehanteringen manuellt. Alltför stora kalkstensbitar krossades med slägga och stenen lastades sedan på vagnar som kördes fram till kalkugnen. Arbetet i brottet utfördes på ackord under dagtid. Arbetarna fick betalt per ton lossbruten och framkörd kalksten. Bränningen pågick däremot dygnet runt.Brytningen upphörBrytningen i Skålbergsbrottet pågick fram till 1940-talet. Den upphörde eftersom kalkstenen innehöll för mycket svavelkis för att kunna brännas till en godtagbar kalk till stålverken. Ugnen i Skålberget fortsatte sedan att användas vid toppbelastningar fram till 1960- talet. Stenråvaran fraktades då hit från Draggängsbrottet. Ugnshuset är rivet.

Relationer och barn

Gift 1903-10-18 i Westberg, Rättvik (W) 20 .
Borgerligt äktenskap
"Skräddar" Brita Jonsson f Hansson. Född 1871-09-27 i Rättvik (W) 2 .
Död 1942-04-14 i Rättvik (W) 2 .
"Skräddar" John Edvin Jonsson. Född 1904-08-23 i Westberg 3, Rättvik (W) 20 .
Död i Emigrerat.
"Skräddar" Anders Helmer Jonsson. rightarrow.png Född 1907-06-19 i Westberg 3, Rättvik (W) 2 .
Död 1990-05-26 i Westberg 119, Rättvik (W) 21 .
Anna Olivia Jansson f Jonsson. rightarrow.png Född 1910-04-15 i Westberg 3, Rättvik (W) 22 .
Död 1996-09-25 i Rättvik (W) 23 .
Källor
  1. SCB_Kopparberg F/V/D p 168/295
  2. Begravda i Sverige
  3. Rättvik AII:3 Församlingsbok 1898-1908 Bild 258
  4. Rättvik C:8 Födde 1836-1854 p 104/258
  5. Rättvik AI:16C Husförhör 1888-1897 AD sid 963
  6. Rättvik (W) C:7 (1809-1835) Bild 155 / sid 289
  7. Rättvik F:16 Döda 1850-1874 p 133/326
  8. Rättvik (W) C:5 (1724-1774) Bild 244
  9. Rättvik AI:10C Husförhör 1826-1836 SVAR Bildid: C0013641_00061
  10. Centrala soldatregistret
  11. Rättvik (W) C:6 (1775-1808) Bild 27 / sid 39
  12. Rättvik (W) C:7 (1809-1835) Bild 28 / sid 43
  13. Rättvik F:16 Döda 1850-1874 p 296/326
  14. Sveriges dödsbok 1830-2020
  15. Rättvik F:11 Döda 1821-1836 AD bild 210
  16. Krigsarkivet SE/KrA/0023/0/117 (1790-1792)
  17. Krigsarkivet SE/KrA/0023/0/121 (1825-1830)
  18. BiS, Befolkningen i Sverige 1800-1947 (ArkivDigital)
  19. Rättvik AII:8 Församlingsbok 1908-1929 AD Bild 2800 / sid 1224
  20. Rättviks kyrkoarkiv p 261
  21. Sveriges dödsbok 1947-2006
  22. Rättvik AII:8 (1908-1929) Bild 2780 / sid 1222
  23. Sveriges dödsbok 1901-2013

Framställd 2024-07-22 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.