Denna bild visar på en kopia av husförslängden i Lommaryd 1881-1885. Här visas familjen med alla familjemedlemmar, när och var dom är födda och om dom vaccinerat sig mot koppor eller inte. Före barnens namn står det oäkta som innebär att det inte finns någon känd/registrerad far till dem.
Ammanda Josefinas uppgifter är överstrykna vilket innebär hon under bokens giltighetstid har lämnat platsen. Som död eller genom att hon flyttat. Ammanda har flyttar ifrån familjen vilket framgår lägre till höger i denna dokument.
Arbetslaget på Utansjöfabriken1926.
Bakre raden fr. v: Sigurd Eriksson, Erik Olsson, Bror Åström, Oscar Berglund, J. W.
Könberg, Verner Persson, Tore Gustavsson, Karl Olsson, Alfred Olsson, Per Molander, John
Åström. Mellersta raden fr. v: Ingemar Eriksson, Axel Sjölund, Carl Eriksson, Carl Sjöberg, Helge
Sjödin, Gunnar Sjödin, Karl Nilsson, C. H. S. Pettersson, Konrad Molander, P. G. Eriksson. Främre
raden fr. v: E. E. Bylund, Wilhelm Pålsson, Arvid Olsson, Frans Öberg, C. A. Engqvist, Isidor
Sandström, P. A. Sjödin, Wiktor Löfgren, J. A. Näsström.
Källa: Tony Jonsson
Storstrejken
Efter att Sv Sågverksindustriarbetarförbundet gått ut i en strejk så satte fabriksledningen alla arbetare i blockad. Innebörden var att ingen fick lön och flera hotades med uppsägning av sina tjänstebostäder. Ett flertal vräkningar genomfördes av fabriksledningen. Barnfamiljer vart utan bostad.
Som en konsekvens av storstrejken och det nederlag det innebar för arbetarrörelsen minskade förtroende för den fackliga rörelsen. För Utansjö del spelade företagets vräkningar av boende från tjänstebostäderna ett hårt bakslag. Det tog ända fram till 1917 innan en ny fackförening bildades.
Till en början var det avdelning 100 av Svenska Sågverks och Industriarbetar förbundet. I slutet av 1919 anslöt sig Utansjös arbetare till Pappers- industriarbetarförbundets och avdelning 5 bildades i Utansjö
När den fackliga verksamheten återupptogs 1917 så var det min morfar Carl Helge Sigfrid Pettersson som trädde fram som ortens starke man och axlade ordförandeposten. Han innehade den rollen från 1917-1919 för att senare återkoma som ordförande 1924. Ett uppdrag som han sedan hade 11 år fram till 1935, han dog i februari detta år endast 51 år gammal.
En av de första viktigare frågorna som facket hanterade efter nybildandet 1919 var att omvandla den affär som ägdes av företaget till en kooperativ handelsbod. Det var en uppgift som engagerade min morfar väldigt hård för att arbetarna skulle kunna påverka priser och vilka som fick krediter.
En annan viktig fråga var arbetstiden. Redan 1918 hade avdelning fått igenom att arbetstiden skulle vara maximalt 8 timmar per dag, även lördag var arbetsdag så det vart 48 timmarsvecka. Detta var en fråga som avgjordes först i slutet 1919 för hela riket efter ett års strider i riksdagen.
I början av september 1919 beslutade avdelningen om att en Arbetarkommun skulle bildas i Utansjö, beslutet var dock inte enhälligt. Under 1920 besöktes både avdelning och den nybildade Arbetarkommunen av "Den svenska arbetarrörelsens moder" Kata Dahlström, hon var en mycket aktiv agitator och bedrev större delen av sin verksamhet i Norrland. Här återknyter jag än en gång till vad min mor berättat. Nämligen att Kata Dahlström bodde i hennes föräldrahem som bestod av 4 rum och av en familj på 12 personer
Marmakonflikten
Under 1930 hade kollektivavtalet löpt ut vid Långrörs sulfitfabrik i Marma utanför Söderhamn.
Arbetsgivaren hade i förhandlingarna krävt en lönesänkning med 4 öre och en hyres- och vedhöjning med 5 %. Eftersom Verststeegh var ägare till även den fabriken så beslutade avdelning 5 om att sympatistrejka. Svaret blev för Utansjös del en lockout. Socialministern och Fabriksarbetarförbundet krävde att arbetarna skulle återgå till sina jobb i Utansjö. Avdelning 5 ignorerade förbundets påbud och frågade istället Marmaarbetarna om deras synpunkt och de vill att Utansjö skull fortsätta sina sympatiåtgärder och så vart det. Både i Marma och i Ådalen tog arbetsgivaren in strejkbrytare för att arbete istället för de strejkande arbetarna.
Skotten i Ådalen
Strejkbrytarna kom till Lunde den 13 maj 1931. Samma dag anordnades ett protestmöte i Kramfors. Efter möte gick man till Sandviken där strejkbrytarna höll på att lasta ångaren Mylof som låg vid massafabriken. Arbetarna tågade under parollen "För Marma-arbetarnas seger" De tog sig in på fabriksområdet, de poliser som vaktade kunde inte skydda strejkbrytarna. Eftersom initiativet till solidaritetstrejk kom från Fabriks avd 5 så finns det skäl att anta dess ordförande som var min morfar går i mitten under banderollen på bilden ovan. Ja tycker även att bilden överensstämmer med den bild jag har på morfar.
Tumulten som uppstod med flera våldsinslag var orsaken till att militären kallades in. De rörde sig om cirka 60 man under kapten Nils Mestertons befäl som anlände på kvällen samma dag. Den protesterande folkmassan kastade sten och militären avlossade lösa skott och rökhandgranater vid sammandrabbningen. En tremänning till min mor, Gusten Ferdinand Forsman vart en av de som dömdes för upplopp till 4 månaders straffarbete.Gusten deltog senare som frivillig i Spanska inbördeskriget.
Den 14 maj 1931, när skotten föll i Lunde var avdelning 15 i Utansjös fana en av de två fanor som var med i tåget, den andra tillhörde SSU i Utansjö. Det fanns även med en banderoll som uppmanade till stöd för fabriksarbetarna i Marma. Att det inte var mer fanor med i tåget beror på att de andra var uppställda inne i Frånö Folkets hus och folket från Utansjö kom sent till mötet. De anslöt sig då direkt till det spontana och oorganiserade demonstrationståget. Min morfar var med enligt min mor med i tåget och allt annat vore konstigt. Jag hoppas att kunna få detta bekräftat när jag får tillgång till avdelningens protokoll.
När demonstrationståget nått Lunde fabriksområdet blev de stoppade av en mindre ryttarpatrull som fått order om att hejda tåget. Skottlossning följde och det resulterade i att fyra demonstranter och en åskådare avled. Vittnesmålen är många om vad som egentligen hände. Att fem personer miste livet då de helt försvarslösa sköts ihjäl av militära styrkor torsdagen den 14 maj 1931 är dock ett faktum. 5 döda och 5 alvarligt skadade. Det har kunnat bli många fler om inte Tore Andersson som gick med i tåget och hade en trumpet med sig blåst eldupphör. Något han inte vart hyllad för utan åtalad. Åtalad för felaktig / olaglig ordegivning.
Under perioden 1924 till 1935 ingick även Gunnar Larsson i avdelningsstyrelsen, en svåger till morbror Sven Julius som var en känd politisk och facklig profil i Utansjö. Gunnar var även far till Hep Stars manager och Revykungen "Åke Gerhard". Morbror Sven Julius ingick även i avdelningsstyrelsen under åren. 1936 till 1938. År 1946 ingick morbror Tore Gustafsson i styrelsen. Tore deltog även som frivillig i Finska vintekriget
Jag har aldrig träffad min morfar, han dog ung endast 51 år gammal. Det är nog han av alla släktingar som jag helst velat få tillfälle att tala med. Han levde ett engagerat och intressant liv i en dynamisk epok full av nutidshistorien. En period när vårt välfärdssamhälle byggdes och tog form. Han deltog i både motgångar och formande av nya byggstenar i detta bygge. Här nedan försöker jag ge en beskrivning av vad han gjort baserat på de källor jag funnit.
Morfar är oäkta son. Modern är Sofia Adamsdotter Blad, piga från Lommaryd, (F) född 1853 i Frinnaryd (F) där hon var dotter till soldaten Adam Blad. Någon fader till morfar är ej angiven i födelseboken. Han finns även med i Födelseboken för Lommaryd. där det står att nedkomsten skedde i Sollefteå och att modern var skriven på Lommaryd socken. Jag håller det som troligt att födseln skedde i Lommaryd.
Enligt ovanstående dokument erkänner Karl Helge Sigfrid på pastorsämbetet och inför prästen att han är far till barnen Elsy Emma, Karl Helge Sigfrid, Ingrid och Lilly Viola. Erkännandet kom nio dagar efter att barnens mor dött i lungsot. I födelseböckerna har det för alla fyra barnen angetts att de är oäkta och att fader varit okänd. Denna bekännelse fann jag i Högsjö AIIa:5 Församlingsbok 1898-1923 bild 132. Förutom denna bekännelse så vore det en orimlig tillfälliget att ett av barnen har exakt samma förnamn som honom. Den kombinationen är nog inte speciellt vanlig.
Bouppteckning: Bouppteckningsregister Ångermanlands södra domsagas häradsrätt 1935. Han lämnade inga kontanter efter sig utan testamentet tar upp antal och värde på möbler och husgeråd. Det är inget som tyder på att han inte skulle vara far till barnen Emma Carl Helge, Lilly Ingegerd, Vilma och Dick. Familjen ägde ingen egen fastighet utan hyrde lägenhet från fabriken.
Av Husförhörslängden (HFL) Sollefteå AI:13 (1875-1886) Bild 305/sid 296 framgår det att Karl Helge Sigfrid flyttade ifrån sin mor och systrarna Selma Maria och Elin Elisabet som bodde på Lassaretet när han flyttade till Hullsta 1886. I Folkräkningen 1890 syns det att de var till det gifta paret Karl August Pettersson f 1862 och Sara Brita Claesdotter f 1861 som han flyttade. Här är morfar markerad som Karl August oäkta son. Med andra ord anses fadern vara Stenarbetaren Karl August Pettersson. 1885-09-26 flyttar Karl August från Lindesberg till Sollefteå 14 månader efter morfars födsel.
Morfar återfinns även i husförhörslängden Lommaryd A1:19 på bild 359, sidan för saknade personer. Där återfinns även två andra oäkta barn till Sofia varav ett bär efternamnet Pettersson (enligt Folkräkningen 1900). Det anges att morfar är född i Sollefteå. De två övriga barnen togs om hand av fosterföräldrar i Frinnaryd.
I sin nya familj hos fadern i Sollefteå blev hans första styvmor Sara Brita Claesdotter som hade sina anor i Valonsläkterna Garneij och Dubois från Valonien. Hon dog när han var 14 år gammal. Han fick en ny styvmor när han var 16, Anna Amanda Söderström. Hon var endast nio år äldre än honnom. Det var en mycket stor familj och hans halvsyskon uppgick till 16 i antal.
I Folkbokföring för 1910 bor Karl Helge Sigfrid kvar hemma hos föräldrar och benämns som arbetare i Sollefteå. I Sollefteå.
I AIIa:1 (1898-1910) Bild 2170/sid 205 anges han som frånvarande 1907-1911. Han anges även finnas i obefintlighetsboken för 1912. Det anges även att han varit stammanställd och arbetar på Utansjös cellulosafabrik.
I Sollefteå AIII:1 (1898-1942) Bild 330 / sid 27 Obefintlighetsboken står det att han flyttade från Hullsta i Sollefteå den 16 november 1916. Detta stämmer inte med de uppgifter jag har om att han började i Utansjö 1910
Morfar började sin anställning på Utansjöfabriken den 7 januari 1910. Han var då 23 år gammal och flytande till Utansjö direkt från föräldrahemmet i Sollefteå. Det är oklart vad han gjorde innan och när han lämnade Sollefteå. I Högsjö Församlingsbok AIIa:5 1898-1923 anges Karl Helge Sigfrid som fd stamsantälld. De kan vara ett bevis för att han haft en civil bana inom något av regementena i Sollefteå innan han flyttade till Utansjö.
I Sollefteå Församlingsbok AIIa:1 sid 205 anges han som fd stamanställd samt att flyttat till Utansjö 1908. Det står att han antecknats som obefintlig 1912. Enligt hans bar var han duktig på att tala engelska och skulle varit på sjön innan han kom till Utansjö. För detta kan jag inte finna något stöd i sjömansdatabasen.
1911 flyttade min mormor, Emma in hos Karl Helge Sigfrid. Hon hade med sig 5 fem barn från sitt äktenskap med Johan Henning Karlsson som lämnat henne och barnet och åkt till Amerika varefter alla spår upphör till 2021 då jag fick besked av en släkting i USA att han bott Duluth, Minnesota. Han har där haft kontakt mormors bror Johan som tidigare flyttat till samma stad. I mina ögon gör detta det bara konstigare att alla förbindelser skulle brutits, något jag måste forska vidare om Även min mor var med vid flytten till Utansjö, hon var född året innan i Gudmundrå. Född med fader okänd enligt födelseboken. Karl Helge Sigfrid erkände sig senare som far till barnet. Emma fick senare ytterligare tre barn med Karl Helge Sigfrid. 1917 dog Emma i Lungsot och efterlämnade tio barn. Min morfar och mormor kunde aldrig gifta sig eftersom mormors tidigare äktenskap aldrig gick att upplösa beroende på att hennes tidigare man ansåg som saknad efter sin flytt till Amerika.
Det vart helt klart en ohållbar situation för morfar att både förvärvsarbeta och ta hand om barnen så han anställde en
hushållerska. De var Elin som han senare gifte sig med.
Enligt uppgifter från min mor var han fackligt aktiv i Fabriks avdelning 5. Detta har jag fått bekräftat i Fabriks minnesbok om avdelning 5. Han var med om att bildade konsumbutiken i Utansjö. Min mor berättade även om hur han och andra i facket gick runt på olika ställen i Utansjö och försökte få arbetarna att avstå från att spela upp sina pengar på kortspel efter löneutbetalningarna. Så långt efter min mor. Det kommer mer om det fackliga arbetet längre fram.
Värnpliktskort:
Värnpliktsnummer M 159 67/1918
Rullföringsområde Sollefteå rullföringsområde
Inskrivningsområde Västernorrlands inskrivningsområde
Källa: Västernorrlands inskrivningsområde (Io 21), Inskrivningsområdesexpeditionen D3:1 (1878-1897) Bild 6790
Södertäljekonstnären Lenny Clarhäll som jag har arbetat tillsammans med under en kortare period har skapat detta konstverk. Det står på den plats som skottet föll Lunde. Med på verken finns Utansjöavdelningens fana som får hästen att stegra sig. Mellanrummet mellan hästen och den strejkande ska symbolisera det tomrum som finns mellan militären och strejkande och mellan klasserna.
Född 1884-07-31 i Sollefteå (Y).
Döpt 1884-08-15 i Sollefteå (Y).
Levde 1885 i Lommaryd (F).
Flyttade 1885-10-19 från Lommaryd (F) till Sollefteå (Y).
Fabriksarbetare från 1910-01-07 till 1935 i Utansjö fabrik, Utansjö, Högsjö (Y).
Flyttade 1916-11-10 från Sollefteå (Y) till Utansjö, Högsjö (Y).
Ordförande Sveriges sågverksarbetares industriförbund 1917-1919 i Utansjö, Högsjö (Y).
Levde 1920 i Utansjö, Högsjö (Y).
Ordförande Svenska Pappersindustriarbetarförbundet avd 15 1924-1935 i Utansjö, Högsjö (Y).
Död 1935-02-13 i Utansjö, Högsjö (Y).
Begravd 1935 i Högsjö kyrkogård, Högsjö (Y).
Ansedel Karl Helge Sigfrid Pettersson 1884-1935
