Per Ersson född 1817-12-11 i Undrom, Boteå Död 1871-11-11 i Almsjö, Ullånger

Pehr gifte sig i Ullångers kyrka 1841-11-14 Märta Brita Bergström född 1821-11-14 i byn Getberg. Dom fick tillsammans 10 barn varav 8 uppnådde vuxen ålder.

1844 fick de ett gemensamt boende i hemmanet Öden 4 i Ullånger församling. Hemmanet 4 seland stort. När dom flyttade hade de med sig två barn. Barnaskaran ökade raskt enligt vad jag skrev i inledningen.

Den 5 augusti 1866 kallades borgenärerna i Pers konkurs till tingsmöte i Äskja. På mötet skulle det väljas goda män för konkursboets omhändertagande

Källa: Nordingrå tingslags häradsrätt FIVa:7 (1866-1867) Bild 2800

Tots att innehållet är både sorgligt och rörande och ett bevis på hur ett beslut drabbar oskyldiga så påverkade brevet inte beslutsfattarna i tinget. Han försattes i konkurs vilket tydliggörs i nedanstående dokument som är försett med en stämpelavgift 25 öre och ett prydligt lacksigill längs ned.

Pehr Ersson var försatt i konkurs. Detta dokument sattes upp på rättens dörr till för allmänhetens kännedom. Nu uppmanas alla som har fordringar till Pehr kommer in med dessa uppgifter till rätten.

Det som följde var att det gjordes en värdering och förteckning över skulder och tillgångar. Balansen peckade på underskott och det anordnades en auktion där huset alla tillgångar såldes ut.

Hela familjen som bestod av föräldrar och 6 minderåriga barn försattes på bar backe. Dom finns dock under nästa år som torpare i Almsjön. Hur det gått vet jag inte om det kan varit socknen eller släktingar som stöttat.Det kanske går att finna mera i sockenprotokollen.

Vad som var orsak till kommande ekonomiska underskott vet jag inte. Det kan vara så att otillräkelig avkastningen från jordbruket tillsammans med att det vart allt fler munnar att mäta bidrog til att en lånekarusel började. Det får vi nog inte veta. Men resultatet vart att skulderna vart så stora dom uppenbart såg ut att vara högre än tillgångarna. Detta gjorde vissa långivare nervösa och de begärde att Pehr skulle försättas i konkurs. Detta ledde till att nedanstående dokument upplästes efter kundtjänsten i Ullångers kyrka den 2 september 1866 vilket även kyrkoherden bekräftar i dokumentet.

Dokumenten här till vänster  en sammansättning av tre dokument från konkursakterna där Pehr försöker att förklara för de beslutande vad det får för konsekvenser för honom och hans familj om hann sätts i konkurs.

Som vanligt så kan man säga att släkten är värst. Bland många fodringar så kom dessa två in bland dom första. De är från två av hustrun Märta Brittas bröder.

Vad hände sedan?

Det är rätt blanka år mellan 1866 och 1871, jag vet att han vara torpare och det yrket sätter inte ofta så stora spår efter sig. Jag vet att åtminstonde två av barnen lämnade boet, flyttade och gifte sig. Jag utgår ifrån att familjen hade en tuff tid.

Nästa spår efter Pehr dyker upp i dödsboken1871. Där står det att han avled 11 november 1871 samt "ihjälfrusen å Storåkersjön sedan han först varit i sjönöd å Saltsjön".

Detta ledde till felaktiga slutsatser för mig som bott i Stockholms området sedan 60-talet. Där är Saltsjön identiskt med Östersjön eller havet. Efter att jag sökt rätt på Storåker-sjön på kartan och sett att den ligger endast några kilometer från Perhs hem fick jag en annan inblick. Ytterligare någon kilometer bort låg en insjö med namnet Saltsjön

Det var naturligtvis här han varit i sjönöd. Hans dödsdatum är 11 november, en tid när insjöarna normalt har is och även landskapet är snötäckt. Detta skapar ett antal frågetecken.

Hur var vädret vid detta datum 1871?

Låg det is på sjön så utesluter det en olycka från båt?

Om så var fallet avsåg ett isfiske. När man går igenom isen känns för mig lite fel att kalla för ”Sjönöd”.

Om vädret däremot varit så varmt att det inte varit is eller tunt istäcke och en båt använts, ja då passar begreppen ”sjönöd” bättre in.

En annan påverkande faktor är hur dödsdatumet 11 november fastställdes. Var det datumet när familjen saknade honom, det bör vara en endagarsresa han var på. Avser datumet när kroppen återfanns råder större osäkerhet. Hans begravdes den 3 december vilket är en relativt lång tid efter döds datumet vilket kan vara ett tecken på att dödsdatumet avser när han saknades och ej när han återfanns.

Hur det nu än gick till så måste det antas att han blev mer eller mindre blöt och utsatt för novembervädret när han påbörjade sin färd hemåt. Närmaste vägen är via Stor-Åkersjön. Om det inte var is som gjorde att han kunde gå över på smalaste stället så var han tvungen att runda sjön.

Här någonstans slutade Per sitt liv. Död troligen av både nedkylning och

utmattning.

Ett tragiskt slut på ett delvis tragiskt livsöde med en konkurs där han fick lämna familjens hemman och egendomar och flytta in i ett litet torp med sin fru och tio barn. Men även början på en mycket tuff tillvaro för hans överlevande hustru och barn. Bland dom barnen fanns min mormors far Erik som levde hemma när fadern dog och som flyttade från hemmet ett år efteråt

Klicka på någon av bilderna för att förstora dem