Född
omkring 1450
1
.
Död 1520 i Pyhäjoki, Pedesöre, Finland. |
Jöns Fordell
Född omkring 1450 1 . Död 1520 i Pyhäjoki, Pedesöre, Finland. Storköpman Befallningshavande |
|||
Källa: Familjen Boström
Allmogerepresentant i kungavalsnämnden för Norrfinlands lagsaga 1499. Köpte gård i Salo socken i Österbotten av Sten Sture för 150 mk, år 1499. Hade även jord i Pedersöre. Levde än 1512 , omnämnd i Stockolms stads tänkeböcker. Säges ha haft 7 arvsberättigade barn.
Källa: http://www.malax.org/westside/anor/0002/14_2137.htm
Lena Gustafsson och hennes syskon är släkt med Jöns Fordell på sex olika vägar från dem och upp till Jöns.
Biigrafi
Fordell (Fordel, Fordeel), köpmanna- och fogdealäkt i Österbotten. En Knut F omtalas i Sthlm 1485 och en Jöns F namnes 1499 såsom representant för Norr Finlands lagsaga i kungavalsnämnden vid Kristiern II :s val till tronföljare. F köpte samma år av Sten Sture d ä en gård i Salo sn i Nordösterbotten och namnes i Sthlm 1512. Han innehade även jord i Pedersöre i Sydösterbotten. Till hans sju barn hörde Anna (d senast 1567), g m stockholmsköpmannen Jöns Jakobsson eller Raumo Jöns (nämnd 1525— 52), Brita, g m Olof Tyrgilsson (Törielsson) i Salo sn och mor till fogden i Nordösterbotten 1560—63 Olof Olofsson, samt Knut F, underfogde i Pedersöre, Karleby och Vörå 1530—51. Knut F, som säges ha idkat stor handel, innehade Pinnonäs gård i Pedersöre. Bland hans sju barn märkes Hans F d ä (F 1) och Lars F (d tidigast 1563). Den senare var från 1552 kronans skinnuppköpare i Österbotten och försedd med rika finansiella tillgångar, 1556—57 fogde i Limingo och från 1558 på kronans avelsgård Pinnonäs samt 1555—56 häradshövding i Österbotten och 1556—58 samt 1560 i norra delen av detta landskap. — Hans F d ä:s barn var bl a Hans F d y (F 2) och Knut F (levde ännu 1609), som 1600 förlänades klockarräntan i Mustasaari (Korsholm) som ersättning för sina förluster under klubbekriget. Han var g m stockholmsborgaren Hans Spikernagels änka samt möjligen farfar till borgmästaren i Uleåborg Hans Jönsson F. Andra grenar av släkten fortlevde inom allmogen, men hos dessa kom namnet F ur bruk.
Namnet F begagnades emellanåt även av länsmannen Carl Svensson (d 1630), som arrenderade, stora delar av norra Österbotten från 1625 och var gift med en dotterdotter till den äldre Hans F samt blev far till kaptenen Carl Carlsson F (d barnlös 1642). På mödernet härstammade från släkten F även kansliförvanten magister Johan Forthelius, som alltså upptog namnet F i latiniserad form. Han engagerades 1615 i bibelrevisionsarbetet och användes även för underhandlingar med England s å och med Brandenburg 1616 men uppges ha dött ogift.
Något genealogiskt samband med en länge kvarlevande, ursprungligen österbottnisk prästsläkt Fortelius (Fortell) har ej kunnat bevisas.
Källa: SBL
Relation med N.N. |
Framställd 2024-07-22 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.