Född
i Sidensjö (Y)
1
.
Död 1624 2 . |
Olaus Martini
Född i Sidensjö (Y) 1 . Död 1624 2 . Kyrkoherde 1574-1595 i Sidensjö (Y) 2 . Kyrkoherde 1595-1625 i Nordingrå (Y) 3 . |
|||
Källa: Härnösands stifts herdaminne, Sidensjö
Olaus Martini (1595-1625) blef khde i Sidensjö 1574 efter företrädaren, som han likaledes här år 1595 efterträdde både som khde och prost eller penitentiarius, såsom han ock kallas. Han undertecknade 22 okt. 1595 riksdagsbeslutet i Söderköping.
Då Johan Bureus år 1600 gjorde sin antikvariska resa till Norrland gästade han 3 okt. Mäster Olof i Nordingrå, hvilken förutspådde honom, att han skulle blifva ärkebiskop, en spådom, som dock icke slog in. År 1602 yrkade utsocknarne Ullånger och Vibyggerå på att oftare erhålla gudstjänst, men Upsala domkapitel resolverade, att khden icke skulle vara förpliktad att göra dem mer tjänst än halfva tiden mot Nordingrå, som det brukligit varit hafver och efter utgiften till prästens underhåll. »Så är han ock nu åldrig och behöfver derföre en af sina kapellaner sig till hjälp hemma, när han så kan behöfvas.» (Udpr. 27/2 1602.)
Bland de uppgifter herr Olof meddelat Bureus är en af särskildt värde, i det den gifver en högst enastående inblick i ett kristet själslif från dessa tider. I Nordingrå fanns en bonde, f. d. nämndeman Anders i Skärsta (Jeresta?) omkr. 120 år gammal. När herr Olof kom till honomi hans svaghet och frågade, om han tyckte långsamt och ledsamt vara att ligga så ensam, medan folket och dottern, »som sytan skulle», voro på åker och äng, svarade han: jag är icke ensam, ty jag hafver alltid så vackert folk hos mig, Guds änglar, som gå och luta sig till mig in i sängen. Vid dem gläder jag mig, ty de sjunga så vackert; mäst sjunga de: Christus then rätta herren Gudz son i evighet, och den versen: All macht hafver tin fadher i händer gifvit tigh; så sjunga de ock: Gudh af sinne barmhertighet. När herr Olof råkade säga: fattig man, huru mår du? svarade han: jag är intet fattig, ty jag haver Jesus hos mig alltid. Han sade sig aldrig tagitmutor, när han satt för rätta, »utan en gång skänktes mig en täljknif». När tolfmännen icke gjorde rätt, lopp han strax från dem, och när han var på syner, gick han genast hem från de andra och följde dem aldrig »till driks».
Från sitt besök i Nordingrå har Bureus äfven antecknat, att biskopstolen i Nordingrå kyrkas kor var härliga gjord, som Vendels i Upland, samt att för altarskåpet i Nordingrå var utgifvet 300 mk.
År 1607 inköpte herr Olof 4 säl. i Barsta, som senare brukades som fäboställe under prästbordet. Laurentius Jonæ Psalmbok, som trycktes 1619, är främst dedicerad till prosten. Han synes ha aflidit år 1624, men knappast fått upplefva sin son Zacharias' sorgliga slut.
Han är stamfader för släkten Anthelius.
Var 2:ne ggr gift. I senare giftet, som ingicks 1608, hade han Anna Segersdotter,dotter till knapen Seger Olofsson i Nensjö och änka efter khden Hans Larsson (Bure) i Säbrå. Efter andra mannens död återflyttade hon till Helgum i Säbrå, där hon afled 3/6 1632. (UB, manus. X 255 k.)
Barnen i 1:a giftet, antogo namnet Anthelius:
Johan Anthelius, fil. mag. 14/11 1596 i Helmstädt, astron. professor i Upsala, sedan 1604 khde i Gefle, åtföljde ärkebiskop Kenicius 1616 på hans visitationer i Norrland, kontraktsprost öfver Gestrikland 1635, d. 1646; en hans son adlad Solenblomma;
Erik Anthelius, monoculus, baccalaureus vid promotionen i Upsala 1600, khde i Falun; d. 1612;
Petrus Anthelius, stud. i Upsala 15/2 1600;
Zacharias, f. 1583, stud. 26/4 1600, reste ut till universitetet i Helmstädt 1605, senare inskrifven i ett jesuitkollegium i Olmütz, hemkom såsom kryptokatolik 1614, mag. i Grätz 1615, konrektor i Gefle, slutligen borgmästare i Södertelje, dömd till döden 1624 och afrättad på Stockholms torg.
Källa: Härnösands stifts herdaminne, Nordingrå
Gift.
N.N. |
Gift
1608
1
.
Anna Segersdotter. Född omkring 1560 i Nensjö, Gudmundrå (Y) 6 . Död 1632-06-03 i Helgum, Säbrå (Y) 1 . |
Framställd 2024-07-22 av Lars Olsson med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.